Planerar du att bli gravid?

Planerar du att bli gravid?

Så du har beslutat att bli gravid! Grattis! Vi som arbetar på Carl von Linnékliniken får vi ofta frågor från par som försöker bli gravida. De allra flesta är framgångsrika på egen hand utan vår hjälp. På internet finns en hel del information och råd som inte är vetenskapligt underbyggda. Vid Carl von Linnékliniken är en av hörnstenarna att råd och rådgivning ska vara baserad på forskning eller beprövad klinisk erfarenhet. Nedan har vi sammanställt lite information som kan vara till hjälp för er som försöker bli gravida.

Sluta med preventivmedel - tid till graviditet

De flesta preventivmedel, såsom kombinerade p-piller, minipiller, p-plåster, p-ringar, p-implantat, spiral mm påverkar inte fertiliteten när man slutat med dem. Fertiliteten efter P-spruta (Depo-Provera) kan dock påverkas under de första ca sex månaderna efter den sista injektionen. Men det finns de som blir gravida bara tre månader efter den sista injektionen.
Cirka 60 % av alla par blir gravida inom 6 månader, cirka 80 % inom det första året och 90 % inom två år.

Livsstilsfaktorer

Tobak

Att sluta röka ökar chansen att bli gravid och kan förkorta tiden det tar att bli gravid. Rökstopp minskar risken att behöva IVF, minskar risken för missfall och ökar chansen till en hälsosam graviditet. Barn vars föräldrar inte röker är friskare jämfört med de som har rökande föräldrar.

Rökning påverkar kvaliteten på både ägg och spermier. Även transporten av det befruktade ägget till livmodern påverkas negativt liksom möjligheten för embryot att implantera, ”fästa” i livmodern. Kvinnor som röker har ökad risk för utomkvedshavandeskap och missfall. Dessutom påverkar rökning äggreserven så att den minskar snabbare vilket leder till en förkortat fertil period och kommer tidigare i klimakteriet jämfört med icke-rökare. Det finns för få studier på snus och tuggtobak för att kunna dra några entydiga slutsatser. Men alla sorters tobak innehåller giftiga ämnen så det kan vara klokt att sluta. Läs mer på sluta röka linjen och tobaksfakta.

Vikt

Både under- och övervikt kan påverka graviditetschansen. Såväl låg vikt som övervikt ger ökad risk för oregelbundna menstruationscykler och för utebliven ägglossning. Män med övervikt har oftare sämre spermaprov. Viktproblem, i synnerhet fetma, innebär ökad risk för missfall, fosterskador, allvarliga graviditetskomplikationer, svåra förlossningar och försämrad barnhälsa. Bara 5-10% viktminskning kan öka både chansen att bli gravid, att graviditeten går bra och att barnet är friskt när det föds.
För att avgöra om din vikt är normal, kan BMI (body mass index, ”kroppsmasseindex”) beräknas genom att vikten i kg delas med längden i meter i kvadrat, dvs kg/m2 ( eller vikt/längd x längd).
BMI 18,5 - 24,5 kg/m2 är normalt, 24,6 - 29,9 kg/m2 är övervikt och BMI över 30,0 kg/m2 innebär fetma. Alla som har BMI över 30 kg/m2 bör försöka minska sin vikt.

Det kan vara svårt att gå ned i vikt. Man kan få hjälp på t ex: iTrim, Viktväktarna, Prenet, Folkhälsoguiden och Xtravaganza.

Folsyra

Enligt Livsmedelsverket bör varje kvinna som försöker bli gravid öka sitt intag av folsyra. Den rekommenderade dosen av folsyra är 400 µg/dygn.

Läs mer på Livsmedelsverkets hemsida om vilka livsmedel som är naturligt rika på folsyra. Dessutom innehåller webbsidan rekommendationer om hälsosamma matvanor och vilken mat du bör äta när du blir gravid.

Träning

Kvinnor som tränar hårt eller på elitnivå har en 10 – 20 % risk för utebliven ägglossning så om du tränar väldigt mycket kan det vara bra att minska  träningsfrekvensen och/eller träningsintensiteten. Motion är dock bra och kan hjälpa dig att gå ner i vikt om du är överviktig.

Stress

Det kan för det allmänna välbefinnandet vara bra att minska på stressen i livet. Det finns en spridd uppfattning att stress påverkar chansen att bli gravid och att det hjälper att ”slappna av”. Riktigt så enkelt är det inte och påståendet stämmer heller inte. Stress i västerländsk vardaglig mening gör dig inte infertil. Uttalad stress kan dock ibland leda till oregelbundna menstruationer och utglesad ägglossning vilket kan fördröja en graviditet. Studier som har gjorts på kvinnor som genomgår IVF-behandling har inte kunnat visa något samband mellan graviditetschans och stress.

Menstruationscykel och ägglossning

Notera hur regelbunden din mens är. Det är vanligt och normalt att intervallen mellan menstruationerna kan variera med några dagar. Ägglossning, frisläppandet av ett moget ägg till äggledarna, sker oftast cirka 14 dagar innan nästa mens börjar. Många använder ägglossningstest som kan köpas på apotek, som hjälp till att tajma samlag till när kvinnan har ägglossning. Efterhand beskriver många att det är belastande att kontrollera om man ägglossar och att ha samlag på beställning. Om din cykellängd (antal dagar fr o m den första dagen i en mens t o m dagen före den första dagen på nästa) är 30 dagar, bör ägglossning ske kring dag 16. Spermierna lever flera dagar i kvinnans äggledare. Samlag upp till en vecka innan ägglossning kan ge graviditet, men chansen blir större ju närmare ägglossningen man kommer. Bara något dygn efter ägglossningen är chansen den månaden förbi.
Kroppstemperaturen stiger efter ägglossningen, så ett annat sätt att ”testa för ägglossning” är att varje morgon ta tempen innan man kliver ur sängen.

Appar till hjälp

Lär känna din kropp och hur den fungerar! Många kvinnor använder appar i sina telefoner för att registrera sin menstruationscykel och/eller ägglossningar och/eller samlagstillfällen. Apparna är många gånger till stor hjälp till att förstå hur menscykeln och ägglossningen fungerar.

Det finns en mängd appar, med olika bra funktioner. Hitta en som du trivs med. Vi bedömer att appen Natural Cycles är bra och användbar. Den kombinerar forskning inom fertilitet med avancerad matematik och är mer än bara en blödningskalender. Den bygger på att du kontrollerar morgontempen kontinuerligt. Natural Cycles kan användas både som preventivmetod och som hjälp till att bli gravid. Läs mer på Natural cycles.

Sex

Naturligtvis är samlivet viktigt för att bli gravid! För många par som försöker bli gravida men inte lyckas blir sex efterhand något mekaniskt, ett ”måste”. Inte sällan ges råd om vad man ska göra eller inte göra för att bli gravid. Oftast rör det sig bara om traditionella idéer och åsikter utan vetenskapligt stöd. Om du har relativt regelbundna menstruationscykler och har samlag ett par gånger i veckan, behöver du inte oroa dig över om du har ägglossning eller ej då ni är samman. Har ni sexuella problem, är det en god idé att söka hjälp. Det finns behandling som kan hjälpa er.

Missfall

Missfall är vanliga. Minst 15 % av alla graviditeter slutar i missfall. Bland äldre gravida kvinnor är risken ännu högre. En bit över 40 års ålder är missfallsrisken minst 50 %. Orsaken till missfall är oftast genetisk, att det uppstått kromosomavvikelser hos fostret.  
Om man har haft ett eller två missfall behöver man inte en löpa ökad risk för missfall nästa gång. Har man inte ett gemensamt friskt barn och har haft tre eller fler missfall i rad, gör man många gånger en utredning för att se om man har någon sjukdom som innebär ökad missfallsrisk. Även om man utreder är det mycket ovanligt att man hittar en behandlingsbar riskfaktor. Har man gemensamt friskt barn finns inte anledning att göra s k missfallsutredning. Positiv graviditetstest vid tidpunkt för väntad mens och mens inom någon vecka brukar inte räknas som egentligt missfall, även om det kan upplevas som ett sådant.

När ska man söka hjälp?

  • >1 års försök utan graviditet alls
  • ålder – om kvinnan är äldre än 38 år och har försökt i 6 månader
  • oregelbundna menstruationscykler – vid menstruationscykler längre än 40 dagar eller kortare än 23 dagar
  • infertilitet i ett tidigare förhållande – om du i en tidigare relation försökt men inte lyckats bli gravid, eller om det då tog längre tid än ett år till befruktning
  • tidigare utomkvedshavandeskap (extrauterin graviditet) eller haft äggledarinflammation (salpingit) och ni har försökt i 6 månader
  • tidigare operation i pungen och ni har försökt i 6 månader
  • sexuella problem - kontakta oss eller sexologisk mottagning direkt
  • tidigare sjukdomar – om du tar medicin som du vet eller misstänker inverkar negativt, kontakta din förskrivande läkare för råd. Medicin som du måste ta kan behöva bytas till annan sort
  • oro – om du är orolig för att du kommer att få problem kan det vara bra att få en objektiv bedömning