Allmänt

Sedan starten 1990 är mer än 8000 barn födda efter olika typer av behandlingar vid Carl von Linné Kliniken (april 2015). Pågående graviditeter är hela tiden minst 300 st. Detta gör kliniken till en av dem i Norden som hjälpt flest par att få barn. En anledning till detta är en hög lyckandegrad under alla år.

Carl von Linnéklinikens resultat i topp…

I den stora jämförelsen av resultaten vid svenska IVF-kliniker under åren 2012-2014 ligger Carl von Linnékliniken mycket bra till i alla de olika åldersgrupperna.

Den nationella statistiken för de senaste åren är nu klar.

Resultaten presenteras på Q-IVF, det riksomfattande kvalitetsregistret för assisterad befruktning. Du kan läsa mer här!

Se även nedan angående resultaten 2015.

Mycket goda resultat 2015

Våra resultat fortsatte att stiga under 2015. Stadigt bättre resultat är en trend vi noterat de senaste fem åren. Orsaken är små men viktiga förbättringar inom hela den komplicerade IVF-processen. Vår egenutvecklade prognosmodell har visat sig ovärderlig för denna utveckling.
Med hjälp av den kan vi enkelt undersöka både nya och etablerade metoder, som t ex olika hormonstimuleringar för patienter i olika åldrar och med olika äggreserv, olika labmetoder m m och jämföra med det ”facit” som modellen ger oss. På så vis kan mindre effektiva metoder bytas mot mer effektiva metoder. Vi kan alltså se vilka faktorer som är av betydelse och vilka som är betydelselösa och anpassa behandlingen därefter.
Du kan läsa mer om prognosmodellen här och du kan också se på filmen på första sidan.

Färska återföringar 2015

ålderantal
ägguthämtningar
antal
embryoåterföringar
antal
gravida
gravida, %*pågående
graviditeter/
förlösta
pågående
graviditeter/
förlösta, %*
<3547740923558%20851%
35–371921758347%7141%
38–391471295341%4233%
40–421891584730%3220%

*Procenttalen är per embryoåterföring.

Med graviditet avses klinisk graviditet där graviditet påvisats med ultraljud. Positiva test med åtföljande snar blödning ("biokemisk graviditet") är alltså inte medräknade.

Frysåterföringar 2015

ålderantal
embryoåterföringar
antal
gravida
gravida, %**pågående
graviditeter/
förlösta
pågående
graviditeter/
förlösta, %**
<3531111035%8828%
35-371104137%3431%
38-39521529%1325%
40-42521835%1019%

**Procenttalen är per embryoåterföring.

Med graviditet avses klinisk graviditet där graviditet påvisats med ultraljud. Positiva test med åtföljande snar blödning ("biokemisk graviditet") är alltså inte medräknade.

Resultatsiffror kan skilja sig beroende på om man anger utfall per startad behandling eller per embryoåterföring. Av olika skäl förekommer att behandlingar bryts strax efter att stimuleringen startat, eller att embryoåterföring inte kan göras p g a att det saknas embryon som lämpar sig för återföring. En annan viktig anledning till att återföring ibland inte görs i färsk behandling är de fall där man fryst alla tillgängliga embryon p g a risk för farlig överstimulering. Det medför att färre fullföljer än startar en behandling. Andelen gravida per embryoåterföring bli därför större, jämfört med utfallet per startad behandling eller per ägguthämtning.

Prognosfaktorer

Sedan flera år har vi systematiskt och i samarbete med Uppsala Universitet undersökt faktorer hos embryon som påverkar chansen för graviditet. Vi har även systematiskt registrerat en mängd faktorer hos de par vi behandlat. Under det senaste året har utvärderingar av alla dessa faktorer gjorts med avancerad statistisk metodik. Detta har lett fram till två viktiga resultat. Det första är att vi bättre kan avgöra vilket embryo som har störst chans att resultera i graviditet. Ett andra viktigt resultat är att vi nu bättre kan ge det enskilda paret en prognos för hur stor chansen är att en IVF-behandling lyckas i just deras fall.

Ålderns betydelse

Den enskilt viktigaste faktorn som avgör om man kan lyckas eller ej med IVF är kvinnans ålder. Man räknar med att den naturliga fruktsamheten redan vid 36-37 år har avtagit ordentligt jämfört med i 20-årsåldern och detta avspeglar sig även i IVF resultaten. Vad som sker är en försämring av äggkvaliteten, vilket leder till färre graviditeter och fler missfall. Vi tillämpar en åldersgräns på 42 år för kvinnan. Orsaken är att våra liksom andras erfarenheter entydigt visar att behandlingar över den åldern resulterar i mycket få graviditeter.

Individuella skillnader

Även om åldern i sig är den viktigaste faktorn för chansen att lyckas, så finns det en ganska stor variation mellan olika kvinnor i de åldrar där reslutaten börjar sjunka. Vi arbetar vetenskapligt med att bedöma olika kvinnors förutsättningar och har idag stor erfarenhet för att kunna ge mer individuell rådgivning till paren. Basen är dels en noggrann undersökning av patientens äggstockar med ultraljud, dels hormonprover som kan tas före behandlingsstart.

Vid ultraljudsundersökningen räknas antalet omogna äggblåsor i äggstockarna och äggstockarnas storlek skattas. Våra resultat talar för att graviditetschanserna är större ju fler omogna äggblåsor och ju större äggstockar patienten har. På så sätt kan en kvinna i 39-40 årsåldern med "bra" äggstockar ha lika stor chans att lyckas med behandlingen som en kvinna som är betydligt yngre men med mindre välförsedda äggstockar. Den här bedömningen görs vid parets första besök hos doktorn och ingår i den vanliga gynekologiska undersökningen.

Hormonproverna som kompletterar ultraljudsundersökningen är Antimüllerskt hormon, AMH, samt hypofyshormonerna FSH och LH, vilka mäts i blodet i tidig menscykel. Hormonvärdena, särskilt AMH, har visat sig vara en bra mätare på kvarvarande mängd ägg i äggstockarna och på så sätt vilken chans paret har att lyckas. Det är bl.a. dessa fynd som används i den prognosmodell som tidigare omnämnts. Andra mått på den s k äggreserven är hur långa menscykler kvinnan normalt har (långa cykler bättre än korta).

Ett eller två embryon?

De senaste åren har det skett en stor förändring i rutinen hur många embryon som sätts in i livmodern. Vi följer Socialstyrelsens direktiv att sätta in ett embryo i flertalet fall för att minska antalet tvillingar. Tidigare återfördes mer eller mindre regelmässigt två embryon. Bakgrunden är att uppföljande studier visat en klart ökad risk för barnen om de föds som tvilling jämfört med s.k. singelgraviditet (hänvisning ex. Torbjörn Bergh och medförfattare, Lancet, vol 354, 1999. Socialstyrelsens rapport 2000:4). Exempelvis är risken för CP-skada hos en tvilling fyra gånger högre än hos ett barn som varit ensamt i livmodern. (Risksiffrorna skiljer sig dock inte mot risken för tvillingar som tillkommit utan behandling.)

Numera återför vi ett embryo i ca 70% av alla behandlingar. Våra unika matematiska modeller avgör om ett eller två embryon ska återföras. Med hjälp av dessa kan vi enkelt avgöra när man faktiskt ordentligt ökar graviditetschansen genom att återföra två ägg, utan att tvillingrisken samtidigt blir hög. Och när ett embryo ger nästan lika hög graviditetschans som två, men utan en stor tvillingrisk. Se även under Ett eller två embryon?

Hur ändras resultaten när vi strävar att få färre tvillinggraviditeter?

Med hjälp av vår databaserade prognos- och urvalsmodell har resultaten fortsatt att vara glädjande hög. Den s.k. implantationsfrekvensen (chansen för ett enskilt embryo att utvecklas till graviditet) är högre än tidigare år då två embryon sattes in. Det beror på att vi nu allt oftare hittar rätt embryo att återföra. Antalet behandlingar där embryon kan sparas och frysas har ökat markant. Tillsammans gör detta att chansen att bli gravid efter en ägguttagning (inkl resultat från ev återföring av frysta-tinade embryon) är oförändrat på den höga nivå som vi vant oss vid tidigare då två embryon i princip alltid sattes tillbaka. Detta trots att vi samtidigt sänkt andelen tvillingförlossningar till 2 % (från tidigare 28 %), vilket är den lägsta nivån i landet totalt sett under senare år. Viktigast är att detta medfört en dramatisk sänkning av andelen födda barn med låg födelsevikt (viktig riskfaktor för CP-skada). Denna andel har sjunkit med 70 %. Antalet barn som dör före eller i anslutning till förlossningen har sjunkit med samma siffra. Dessa siffror är nu helt i nivå med dem som man finner då graviditeten uppkommit utan behandling.

Läs mer om den här dramatiska förbättringen av resultaten under rubriken Vetenskap. Vill du få en uppfattning om vilka chanser just du skulle ha vid behandling hos oss? Kontakta oss. Oftast kan en enkel ultraljudsundersökning och ett par blodprover ge en god uppfattning om det.

Vad innebär blastocystodling?

En av de metoder som prövas för att välja bäst embryo att återföra, innebär förlängd odling i värmeskåp i fem dagar i stället för två. Helst ska då ett embryo utvecklas till en s.k. blastocyst. Tanken är att en del embryon stannar i utvecklingen under den förlängda odlingen, och endast de mest livskraftiga blir kvar. En orsak till detta är att inte alla embryon är av fullgod kvalitet, och ju längre embryon odlas, desto tydligare avslöjar sig de med sämre chans.

Vi använder för dag-2-embryon vår unika embryoscoring och har därmed har ett mycket bra instrument att tidigt välja embryo för återföring och infrysning. Vi har då också möjlighet att objektivt skatta risken för en tvillinggraviditet för att avgöra om det kan vara aktuellt att erbjuda två embryon åter.

Får paret färre befruktade och ägg väljer vi i allmänhet den kortare tvådagarsodlingen. Får man många befruktade ägg är en förlängd odling befogad för att hjälpa till i urvalet av vilket embryo som ska återföras. Vi har sedan flera år båda metoderna i vår kliniska rutin med mycket goda resultat. Se även under Blastocyst?.

Det skrivs mycket på nätet

Vi vet av erfarenhet att det förekommer mängder av uppgifter på chatsidorna på nätet om olika åtgärder, behandlingar eller faktorer som sägs kunna öka chansen till graviditet för paret. Det är dock viktigt att läsa sådana uppgifter med ett mycket kritiskt sinne. De flesta av dessa uppgifter kan ej bekräftas i kontrollerade vetenskapliga studier. Lyckandefrekvensen vid en klinik kan variera från en period till en annan utan att man säkert vet varför, dessutom är det stora individuella skillnader mellan olika pars förutsättningar. Det är därför bara om man gör undersökningar på ett riktigt vetenskapligt sätt som man kan värdera om en metod är bättre än en annan.